Storstadsbulimiker - nu på landet

Komplimanger

Har precis fikat med en tjejkompis. Som vanligt har vi snackat relationer. Hon berättade att hennes sambo hade kommit hem och varit strålande glad en dag för att en tjej som han träffat på jobbet sms:at och frågat om han ville ta en fika med henne. Han tog det som en jättekomplimang och tyckte att "fan älskling, jag är eftertraktad!"  Både jag och min kompis tyckte att det är lite märkligt det där med hur glad man blir av andra uppmärksamhet och komplimanger även om man är i ett förhållande. Han fikade inte med den där tjejen eftersom det kändes som att hon ville vara allt annat än kompisar, det räckte liksom med det där sms:et. Vi funderade på om det är så att det är brist på något i förhållandet när det ger så mycket att få komplimnger av andra men kom fram till att det nog har att göra att de flesta förhållanden blir vardag tillslut. Man glömmer liksom bort att ge komplimanger efter ett tag. Min kompis ryckte mest på axlarna och  sa något bra "bli gärna hungrig ute - men gå hem och ät" haha, så krasst, me likee! Nu blir det pappas pannkakor!

Vad tycker ni? Är ni i behov av komplimanger?

det är kul att få komplimanger men man behöver inte överdriva?!

Jag är verkligen i behov av komplimanger. Speciellt när jag mår som sämst, och är som minst nöjd med mig själv.

Jo men det är nog så med de flesta tjejer iaf att vi vill få komplimanger å få uppskattning. Jag gillar iaf det å jag är noga med att ge min partner samma tillbaka!!

så kalrt att man behøver lite komplimanger. Det høvs lite då och då før att må extra bra. Det lill aextra leendet som kommer på læpparna och man rodnar lite lætt och tycker att de ær pinsamt. men det ær extra energi till kroppen som gør att man tycker att livet ær extra bra. Den bæsta komplimanger ær om någon okænd kommer fram och sæger ngt bra. Brukar gå fram till folk som har några snygga klæder eller ser extar bra ut bara før att vara snæll. vi ær vældigt dliga på att sæga positivt och inriktar oss mer på negativt.

jag har väldigt svårt att ta komplimanger, såna som gäller ens utseende. däremot ett tack och ett gud vad duktigt värmer mer.



och även om man skulle få en komplimang för utseende har jag svårt att återgällade, de låter falskt i mina öron, bara för den andra sa måste man själva säga...komplicerat det där, men generellt mår nog folk bra att få en komplimang då och då

Strävar efter komplimager = bekräftelse

Komplimanger är alltid trevligt, det spelar nog ingen roll om man är i ett förhållande eller inte.:P

Bekräftelse söker jag nog, men det räcker ofta med en blick, eller en komplimang. FÖrslag om dater skulle nog vara lite mycket. ;)

Komplimanger är aldrig fel. Jag måste inte ha dem, men jag skulle nog må dåligt om jag aldrig fick höra ett enda fint ord riktat mot mig.

Gillar din blogg skarpt

Tror det kan stämma lite. Har själv varit med min pojkvän i 2 år & får aldrig komplimanger av andra längre. Antingen har jag blivit skitful eller så är det väl så att andra är så vana vid att man är upptagen så det är liksom inte lönt.



Jag är oerhört glad att jag komplimanger av min pojkvän, men jag måste erkänna att komplimanger från andra verkligen gör min dag eftersom man inte alls är van vid det utan snarare vant sig vid att ingen "ser" en längre.

Självklart är det kul med komplimanger! Men det får inte gå till överdrift och en desperat jakt på uppmärksamhet och bekräftelse!

Komplimanger e viktiga.. vem blir inte glad av vackra å påpushade ord ibland. Jag e ger dem ofta åt folk.

Ganska kul att läsa om hans reaktion!

Kommer hem,strålande glad och berättar om sms:et.

Visst blir vi tjejer glad över komplimanger och om man får ett sånt mess,och är överlycklig över att få bekräftelse.

Det jag tyckte var så skönt med honom var att han så obekymrat kom hem och berättade om det. Tror vi tjejer kanske smyger mer med sådant vad gäller att berätta till våra partners. Vet inte... =)

Kram!

Klart det är kul med komplimanger och jag tänker inte ljuga och säga att jag inte är behov av dom, för det är jag. Men det får inte gå så långt att det blir löjligt. Men jag älskar att få komplimanger :)

mmm pannkakor!