Storstadsbulimiker - nu på landet

Vi firar två år tillsammans idag, jag och min älskling. Två år av, som rubriken lyder, glädje, sorg, gråt och skratt. Vi träffade varandra när vi båda befann oss i en period av våra liv där vi inte mådde allt för bra, framförallt inte jag. Kärlekshistorierna som beskrivs i filmer, tidningar och böcker har alltid ett rosa skimmer över sig och handlar mest om glädje och lust. Nu råkar det vara så att livet inte alltid ser ut så, och det är inte alltid man själv kan styra det. I nöd OCH lust brukar prästen säga till brudparen vid altaret. Nu vet vi om att vi klarar av nöden, att vi klarade av att ta oss ut ur tunneln tillsammans. Jag är uppriktigt sagt stolt över oss båda två, att vi har stannat kvar, kämpat och hållt fast vid den starka känsla som finns i oss båda. Jag kan ju endast tala för mig själv men jag har hittat min bästa vän, min största kritiker, min största peppare, min varma famn och framförallt min skrattmaskin. Länge leve kärleken!