Storstadsbulimiker - nu på landet

Jag har den senaste tiden funderat rätt mycket på hur vi människor förändras beroende på vilka människor vi umgås med. Eller förändras är fel ord, snarare lyfts olika sidor fram beroende på vem man har en relation till, och då menar jag även arbetsrelationer och vänner. Jag kan ibland tänka att jag inte känner igen sidor av mig själv, fundera över varför jag säger och gör vissa saker som jag aldrig tidigare gjort. "Jag brukade inte vara så här" är en fras som har dykt upp en del den senaste tiden. Min teori är att vi människor är som diamanter. Vi har olika sidor som lyfts fram beroende på hur vi blir belysta, beroende på vilka vi umgås med. Jag har upptäckt både positiva och negativa sidor hos mig själv, självklart har de varit en del av mig hela tiden men de har bara inte blivit belysta tidigare. En sak är säker, man lär sig så länge man lever...


Nu, frukost och nyheter...