Förlova sig?

Igår kläckte sambon frågan om vi inte borde förlova oss snart. Vad svarar man på det? Feg som jag är sa jag nästan ingenting men jag har funderat på det hela natten och även idag. Jag vet inte varför men det känns stort. Varför förlovar man sig egentligen? För att visa för varandra och alla andra att man hör ihop? Jag har liksom aldrig tänkt på att förlova mig innan, jag har knappt trott att jag kommer att gifta mig. Det var dagens fundering.

Jag är hemma igen efter en vecka på Göteborg filmfestival. Det har varit en fantastisk vecka, träffat en massa människor och framförallt sett en väldigt massa bra film. Det känns lite som att jag blivit tankad med energi. Spenderade morgonen ute på limhamnsfältet med hunden som sprang som en galning längs vattenbrynet tillsammans med en massa andra hundar, vi mattar och hussar njöt minst lika mycket som vovvarna av att vara ute och strosa i stranden i gummistövlar och mössor. Härligt.

Nu ska jag rätta hemuppgifter, huga.

Kram på er!


På språng

Jag har försovit mig lite, ingen katastrof. Hann med tre filmer igår varav en premiär av Frost/Nixon. Det blir en del film idag också men först ska jag slänga på mig kläder och tacka över de mörka ringarna och gå ner och käka frukost.

På återseende!

Äntligen!

Dagens nyhet på msn:s nyhetssidor (om man nu får lov att kalla dem det...) är att Jessca Simpson lagt på sig en del kilon. Fantastikst säger jag med en kvinna som vågar visa upp sina kurvor. Jag hoppas verkligen att hon inte kommer be om ursäkt och framförallt hoppas jag att detta inte kommer leda till en viktminskning på 15 kilo på en månad för att sedan visa upp sitt nya jag på något omslag. Vi kvinnor ser ut så här. Eller i alla fall jävligt många av oss. Igår såg jag invigningsbilderna från Modeveckan i Stockholm, det är bara att konstatera att lillprinsessan Madeleine också är fylligare än tidigare. Absolut inget fel på det tycker jag, det intressanta är bara att det är ovanligt tyst i pressen. (Eller är det bara jag som har missat det...?) Kanske är det bra med tanke på hennes systers historia, samtidigt kan man inte låta bli att tänka på hur mycket makt media har som väljer att vrida och vinkla och framförallt lyfta fram det man vill. Hursomhelst, jag tycker att det är underbart att se normalviktiga, sunda kvinnor i pressen!

Nu blir det snabb frukost sedan föreläsning! Kram på er!

Ps. Såg en underbar film igår, Slumdog Millionaire, en orgasmisk filmupplevelse som jag delade med 713 andra. Se den!! ds.


Dagen i bilder

Har fikat och gått runt på stan med mamma som ringde i morse och berättade att hon tänkte komma och hälsa på mig. VI hade det riktigt mysigt, shopping (hon köpte ett par jeans och en morgonrock till mig...) samt räkmacka (tradition). ikväll skall jag på galapremiär och efter det är det premiärfest. Trevlig, trevligt. Jag börjar sakna mina boys nu, framförallt om nätterna. Men men, jag tänker njuta av det här så mycket jag bara kan!

Här kommer dagen i bilder...

Mysiga Haga med världens bästa fik som har de största bullarna jag någonsin sett...



 



Hittade en korg med secondhandsmycken för 10 kr styck...armband, klockor, halsband, örhänge, broscher, u name it...


Vi har en automatisk skoputsare på hotellet...jisses amalia...


Räkmacka!


Rosa papiljotter!! Det trodde ni inte va..? Är det galapremiär så är det för fan...


Jag lever på äpplen och clementiner för tillfället...

Godmorgon?

Klockan ringde 06.30, 07.03 masade jag mig in i duschen. Jag är rysligt seg idag...Halvligger i sängen och tittar på nyhetsmorgon där de diskuterar kriget i Gaza, en statsvetare konstaterar att fler barn än soldater har dött i det här kriget.  Sen när blev kvinnor och barn måltavlan i ett krig? Jag öppnar Aftonbladet och läser om Josefine från Kongo som säger "först mördade de mina föräldrar, sen våldtog de mig." Fy fan vilken vidrig värld vi lever i.

Peace vänner...


 bild från Aftonbladet




Blondes have more fun..?

Har haft en jätterolig och fartfylld dag. Hunnit med ett par seminarier, föreläsningar, samt ätit middag och snackat skit med kollegor. Riktigt trevligt som sagt. Sov bara fyra-fem timmar inatt och det börjar kännas nu. Jag tog mig en titt i spegeln idag och fick se att jag nästan börjar bli brunett, huga! Så, vad gör man inte...trots svimfärdig av trötthet så sitter jag nu här med håret i plasthätta och blonderar för fullt. Imorgon är det fest och jag har ju hört att blondes have more fun... :P

kram och godnatt på er!


Dagens presenter

Det är lite märkligt det där att när man är student och fattig och går på såna här festivaler så får man ingenting gratis men när man börjat tjäna pengar och dessutom får allting betalt på festivalen kommer det en massa märkliga gratisgrejer. Idag har vi fått varsin tygpåse med kaffe och ballerinakex i samt ett vipkort till gratis bar varje dag...hm...kan det vara så att Campari sponrar liiite..?

Nu blir det mer seminarier!

Ovanligt fult vipkort..





goodiebag...




Detaljer

Har haft en stressig men riktigt trevlig dag. Tog tåget till Göteborg och somnade ganska snabbt med deckaren i knäet. Skönt...Har installerat mig på hotellrummet som kommer vara mitt hem ram till fredag. Varför känns allting så lyxigt på hotell? Är det de stärkta lakanen som gör det eller de små flaskorna i badrummet? Imorgon är det dags för filmfestival. Vi tjuvstartade lite idag genom att gå till skybaren på riverton och trängas med Leif Pagtotsky och Lia Boysen. En väldigt massa kulturmänniskor med andra ord. Trevligt, aningen pretentiöst och en väldigt massa svarta polotröjor...Jag fick syn på en skylt med champagnepriser, 2295 kr för en flaska Dom Perignon, tjena! Visst, om nån polsk stjärnregissör känner för att bjuda, annars nää...

Här kommer dagen i bilder..puss och kram!

Thank god att SJ har restaurang på tåget..




Vita lakan...varför känns det aldrig lika lyxigt hemma?


Dagens detaljer...











Polotröja och svart kavaj, veckans uniform!

Ful = intressant?

Jag har spenderat kvällen med två tonåringar och sju avsnitt av sex and the city. Nej det här är inte ett inlägg om min förlorade ungdom utan om skönhet, män och intelligens. I ett av avsnitten pratar de om att det finns två kategorier av kvinnor, de som är vackra och tråkiga och de som är fula och intressanta. Självklart är det männen som delar in kvinnorna i dessa fack. Detta fick mig att tänka på en konversation jag hade med en man häromdagen som var orolig för att hans döttrar skulle få det svårt i livet för att de är vackra. Han menade att han var rädd för att de skulle välja enkla vägar i livet just för att de hade möjligheten för att de ser bra ut. Sen tittade han på mig och sa "jag tycker det är så bra att de kan titta på någon som dig." (Som inte är vacker utan intelligent?) Intressant tänkte jag, att det endast finns två kategorier av kvinnor, och jag tillhör uppenbarligen inte den vackra kategorin. Men, jag är smart, tjänar mina egna pengar och behöver inte ständigt springa efter nya pojkvänner för att kunna betala hyran. Fantasktiskt. Jag funderade lite på det där. Jag är inte helt säker på att jag håller med mannen i hans resonemang. Tvärtom tycker jag inte alls synd om de där människorna som är vackra. Varför skulle jag? För att de riskerar att bli sedda som objekt? För att de riskerar att välja den lätta vägen och gifta sig rikt och bli försörjda resten av livet (tough shit)? Ja jag är krass. Jag vet att det inte alltid är fördelaktigt att se bra ut, speciellt inte som kvinna och speciellt inte om man vill bli tagen på allvar. Men å andra sidan, vilka fördelar finns det med att vara ful?
Ja, jag blev sårad av att bli satt i en kategori. Det är alltid antingen eller. Antingen är man vacker eller så är man intelligent. Jag har upplevt det här så många gånger och fundrar på när vi ska komma ur dessa kategorier. Jag har jobbat arslet av mig för att komma dit jag är idag och då blir det en fet jävla förolämpning när man ska sättas in i så patetiska fack som vacker eller ful. Jag trodde att vi hade kommit lite längre än så. Jag är en jordnära person och avskyr allt som har med ytlighet att göra, ändå blir jag ständigt påmind om hur viktig ytan är.

Vilken tur att jag vet att jag är vacker. Att jag vet att jag är en fantastisk människa trots min stora näsa och mina feta lår. Och det bästa av allt, jag kommer att vara vacker hela livet eftersom min skönhet kommer inifrån. Länge leve fulheten!


Veckan i bilder och min grannes snopp

Den här veckan har verkligen gått i en rasande fart. Det känns i och för sig som att alla veckor swishar förbi nuförtiden. Men jag ska inte klaga, det är kul att det händer saker och att det rullar. I veckan har jag hunnit med att undervisa, rätta tentor och jobba med företaget. Imorgon åker jag till Göteborg filmfestival och ska vara där hela veckan! Wooiiiee säger jag bara! Kommer bli hur kul som helst och jag ser verkligen fram emot det. Jag har inte planerat vilka filmer jag ska se ännu utan tänker slinka in på olika visningar när jag kan, det är då man brukar hitta de mest fantastiska filmer som man annars inte skulle se. Jag trivs så jävla bra med mitt liv som det är nu. Det här är jag, fart, fläkt och produktivitet! Förstår nu i efterhand att jag har haft 30 kilo på mina axlar det senaste året och nu börjar den tyngden försvinna.

Dagens märkligaste upplevelse var när satt vid datorn i morse och tittade ut genom fönstret och fick se vår granne i huset mitt emot, han var spritt språngande naken med snoppen i värsta givakt. Vad säger man om det? Jag berättade det för sambon som sa jaja dom gör så hela tiden, man ser dom när dom ska pirra och så (pirra=ha sex på skånska). Underbart med grannar som är laid back eller hur...

Här kommer veckan i bilder! (Har fått en ny mobil och fotar allt som rör sig för tillfället...)

Föreläsningssalen...



Varberg...


Vinter i Malmö...






Mobil blogg

Sitter på stationen i varberg och väntar på tåget. Tänkte testa min nya mobil och det funkar faktiskt rätt bra att blogga. Äntligen klar med det värsta den här veckan. Nu kan jag äntlien ta det lite lugnt! Nu tåg - mot sheerwoodskogen!

Gonatt

Klockan är fem i nio och jag ska gå och lägga mig. Har haft en jättelång dag och kört ca 40 mil..huga! Morgondagen kommer bli en ännu längre dag eftersom vi skall på affärsmöte kl 06.45! på Scandic Hotell och sedan drar jag norrut igen för att undervisa...lååååång dag!

Så nu blir det sängen och nanna kudde!

Kram  på er



Stressad

Jag känner mig superstressad idag. Ska köra ca 40 mil idag, visserligen tillsammans med sambon så jag får trevligt sällskap men det är ändå en bit att köra. Är dessutom inte helt färdig med mina föreläsingsanteckningar, gah!
Jaja, det löser dig, det kommer en dag imorgon också.

Dagens fundering: jag undrar hur mycket tid jag lägger ner på att maila och sms:a fram och tillbaks på grund av att människor uttrycker sig väldigt luddigt i mail och sms. Min grundregel är, skicka hellre ett meddelande för mycket än för lite så att jag vet att meddelandet med informationen gått fram. Just nu irriterar jag mig något grymt på människor som inte svarar utan låter saker och ting hänga i luften. Otroligt frustrerande när man har 89 trådar på gång samtidigt...
Borde vi inte införa internationella sms och mailregler..?  :P




Sista dagen

Idag är sista dagen på mitt gamla jobb. Jag ska lämna över mitt ansvarsområde till en annan tjej under dagen och sen är jag out of there. Så egentligen är det inte sista dagen utan första dagen av mitt nya liv! WOoiiiiiiieeee! Det kommer vara en sten som faller från mitt hjärta kan jag säga. Jag läste en roman häromdagen där huvudpersonen ägnade sig åt österländsk filosofi. Hon föreställde sig att hon lade in sina problem i ballonger och sedan släppte dem så att de drev iväg med vinden. På så sätt skulle hon sluta älta saker. Mycket bra tankte tyckte jag. Så idag kommer jag blåsa upp min ballong med mitt gamla jobb och släppa den. Enough is enough. Nu går jag vidare helt enkelt, fy fan vad underbart det ska bli.

I övrigt har jag varit effektiv som fan den här morgonen, hunnit med samtal och mail hit och dit, jag är fanimig på g idag! Om en timma skall jag iväg och möta en journalistkollega, skall bli mycket trevligt.

Ovanligt splittrat inlägg måste jag säga men det blir så ibland. Puss till The devil wears som alltid kommer med uppmuntrande ord!


Kerstin Dellert om Kärlek

Som vanligt tittade jag på Stjärnorna på slottet igår. Igår var det Kerstin Dellerts tur att vara i fokus. Hon pratade rätt mycket om kärleken i sitt liv. Hon lämnade sin första make för en 22 år  yngre dansör. Detta var på 1970-talet så gissa om det blev ramaskri. (Det hade det kanske blivit idag också?) Hon flyttade ifrån man och son och den stora villan i stockholm för att flytta in i dansarens stuga med utedass. I och med detta sade hon även hej och tack till tillhörigheten i den vänskapskrets hon och hennes första man tillhörde. I år har hon och dansaren, som heter Lars-Åke, varit gifta i 40 år och man kan väl inte annat än säga att det är rätt häftgt.

Kerstin sa att när man hittar rätt så är allting så enkelt. Man kan helt enkelt inte leva utan varandra. Antingen är man tillsammans eller så dör man. Jag kan med handen på hjärtat säga att jag nog aldrig känt så. Jag upplever för det mesta att förhållanden är ett evigt kompromissande och jag upplever sällan att de är lätta. Jag ser fram emot den dagen då mitt förhållandet kommer kännas som att skära i mjukt smör, det vill säga lätt. Kanske är vi gamla och bor i en stuga på landet då, långt bort från alla krav och måsten. I vårt fall känns det som att det är omvärlden, de yttre faktorerna, som gör det svårt att få det att funka. Är det så för alla?


Det var söndagens fundering. Nu blir det te och deckare.




Märkliga dagar

Vi har haft några märkliga dagar. (Som om vi inte redan haft ett märkligt år...) Sambon blev utsatt för en vidrig chef i torsdags kväll (!) och igår bestämde han sig för att byta liv helt och hållet. En helt underbar och oförutsägbar vändning som gjorde honom oerhört glad och lycklig, så lycklig att han frågade, "älskling, vill du ha barn nu?" Tja, vad säger man om det. Om det är något som jag beundrar med min sambo är det hans förmåga att se lösningarna och inte problemen, jag har nämligen en tendens att vara tvärtom. Han grep tag i möjligheten igår och gjorde något oerhört positivt av en annars mycket tråkig situation. Respekt.

Till råga på allt dök det upp en annons om ett hus i min mail. Vi blev så förälskade att vi ska åka dit och kolla på det idag. Huset är byggt 1751 (!) och är bara helt jävla underbart.  Gammal spis, trägolv, trädgård med äppelträd. Ja, ni fattar...

Jag känner mig helt slut men lycklig efter de senaste dagarnas turbulens. Saker och ting kan hända så fort ibland. Men det gäller kanske att greppa om möjligheterna innan de seglar iväg.

kram på er!








Arg

Det är lite märkligt faktiskt. När jag äntligen är av med mitt gamla jobb och alla snack med facket och hit och dit så råkar min sambo ut för samma skit. Arbetsgivare som tror att de står över lagen och kan behandla människor hur om helst. Precis som i mitt fall är inte det värsta att arbetsgivaren försöker leka gud utan snarare att kollegorna saknar integritet och är förbannat fega. Jag är så jävla arg idag att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag blir inte klok på människor snart. Speciellt inte människor med makt. Herregud säger jag bara, vissa arbetsgivare verkar tro att det fortfarande är 1921 och att deras anställda är mer eller mindre livegna.

Det är fredag men det känns som världens pissigaste och gråaste måndag. Orättvist är bara förnamnet.

kram på er



Dagens bästa


Många positiva överraskningar idag, små saker kan tyckas, men sånt som gör livet så mycket roligare..


* Vi har något som kallas onsdagsfika på jobbet - idag serverades konditoribakade brownies med grädde..say no     more...(jag åt iofs inte någon eftersom jag tillhör de som har startat ett nytt liv efter nyår...men de såg iaf jävligt goda ut :P)

* Idag fick jag en kram av en student som tyckte att det var så roligt att jag hade börjat på deras utbildning. *rörd*

* prick kl 20.15 kommer jag att pussa på min sambo efter hela tre dagars frånvaro

* Solen skiner in genom mitt kontorsfönster!!!

Det var dagens lista. Lunchrasten är slut. Nu väntar mer möte. Puss.


Gruppsykologi

Tredje dagen på jobbet. Igår var jag med på den obligatoriska första lunchen med kollegorna. Den skiljde sig väldigt mycket från mina tidigare första-lunchen-med kollegorna. Den största skillnaden är framförallt att jag har två personer här som har rekryterat mig och som håller mig bakom ryggen men sen tror jag att jag är annorlunda också. Det jag lärde mig från mitt förra jobb är att det är fel att göra om sig till någon man inte är bara för att känna att man passar in. Det nöter för mycket på själen. Så igår tog jag det lugnt och betraktade gruppen och vilka roller de hade. Det där med gruppsykologi är något som intresserar mig och jag tycker att det är rätt kul att studera hur människor beter sig tillsammans i grupp. Lunchen gick bra men det jag noterade var att ingen av dem frågade någonting om mig överhuvudtaget.  Jag vet inte vad det kan bero på, rädsla, eller det sociala spelet där man visar den nya, det vill säga mig, sin plats. Ingen aning fakiskt. Det som glädjer mig är att jag känner mig välkommen och framförallt känner jag en trygghet i mig själv som jag inte känt på väldigt länge. Jag kan det här, det vet jag, annars hade jag inte varit här. Och det är jävligt skönt att luta sig mot.

Andra dagen

Andra dagen på mitt nya jobb! fattar ni viken märklig känala det är när man nästan skuttar ur sängen och rusar till jobbet för att man känner att idag kommer det bli jävligt kul! Skall ha första föreläsningen idag och träffa studenterna. Det kommer bli riktigt roligt...

Det trista med ett nytt jobb är att ingenting flyter smidigt i början. Jag spenderade hela gårdagen åt att försöka få internet och mailen att funka. inte det allra lättaste kan jag meddela mina vänner...jag märkte att it-tekniker har en liten annan tidsuppfattning än oss övriga levande, om någonting tar två timmar är det tydligen jävligt bra enligt dem, haha. Jag har en lista med alla nya koder jag måste komma ihåg, huga!

Nu ska jag fika. Man gör mycket sånt på det här jobbet har jag märkt. Me like. Dessutom verkar det vara standard att man har sitt msn igång på arbetstid, det gillar jag också, på mitt förra jobb var det verkligen tabu! Jag tror det här kommer bli bra....

kram på er!

Tårar, skratt och Jonas Gardell

Jag tittade på stjärnorna på slottet igår. Ja jag börjar bli gammal. Och uttråkad. Men iaf. Det var Jonas Gardells dag igår och han berättade om sin barndom och hur han hade blivit mobbad och låst in sig på toaletten varje rast för att slippa undan sina plågoandar. Jag som själv blivit mobbad grät som jag vet inte vad. För ett ögonblick blev jag 11 igen och kände stressen i magen, pennspetsarna som hackades i nacken och glåporden. Det är så otroligt många känslor som kommer tillbaks när man hör någon som honom prata om sådana saker, han sätter alltid fingret på hur det känns. Han berättade även om att han hade blivit våldtagen som 14-åring och att han tänkte ta sitt liv strax efteråt. Då grät jag ännu mer. Jag tycker det är rätt befriande men människor som vågar tala om sånt som ingen annan ens vågar ta i sin mun. Och dessutom på bästa sändningstid en lördagkväll i svt. Tack Jonas säger jag bara...

Jag har funderat på det där med mobbing och egna barn. Mitt värsta scenario är att mina barn kommer bli som mig, dvs. annorlunda och bli mobbade. Det finns nog inget värre man kan uppleva som förälder. Maktlösheten, förtvivlan, det måste vara ett helvete. Tanken på att mina barn skulle sitta inlåsta på toan varje rast ger mig nästan panik. Hur kan man älska dem så mycket innan de ens är födda?  Det var dagens fundering.





Om Bagges bröst

Gomorron gomorron.
Spenderade fredagskvällen tillsammans med en massa tjejer som först hade kalas och sedan fastnade framför Let's dance. Jag som hade lovat mig själv att inte fastna framför det programmet...Eftersom tjejer är som de är ägnades större delen av tiden åt att dissa Laila Bagges push-up, klanka ner på "jag rör mig lika smidigt som en planka"-blondinbella och att förvånas över att Magdalena Graaf inte alls hade en så platt mage som man kunde förvänta sig. För helvete säger jag bara. Det är sånt här som gör att jag blir så jävla trött på tjejer ibland. Vi är så otroligt bra på att klanka ner på andra tjejer. Jag är så jävla trött på det nu för jag vet att det antagligen kommenteras om mig också. Fuck it. Värst tycker jag det är för tonåringarna ´som var med, som att de inte har komplex ändå, måste vi vuxna kommentera andras magar och bröst? Jeje, jag vet inte. Trött blir man iaf.

Hursomhelst, dagen skall spenderas åt jobb men eftersom det är för det egna företaget är det rätt kul ändå. Jag ska inte klaga, jag har en vovve vid fötterna och en kopp te bredvid mig och raggsockor på. Mys!


Äkta eller inte, ja det var kvällens fråga...


Fredag

Småplock är dagens ledord. Jag har en massa smågrejer som ska göras, mail som ska skickas, saker som ska skrivas och sånt där blaj. Jobbar med undervisningsplaneringen också vilket är jätteroligt. Blev väckt tidigt av hunden idag vilket var ganska skönt. Har fortfarande snuva och antagligen lite feber också men jag behöver ändå jobba lite idag. Ikväll är det kalas men vi får se hur jag mår. Känner mig inte alltför social med droppande näsa och mossa i huvudet. 

Ibland glömmer jag bort att jag har det jävligt bra. Här sitter jag i mitt vardagsrum med en kopp te och en smoothie. Klockan är halv tio och jag har varit ute med hunden. Tänk de som går upp kl sex varje dag och kommer hem tidigast fem och tar hand om ungar och hundar och allt det där. Hjältar är vad de är.

Nu, mail!


min morgon...




Nuvig

Vaknade halv fyra inatt av att det var lite besvärlig att andas. Snuvig som fan och aningen febrig. Går hemma i största och varmaste tröjan och dricker grönt te. Känner mig inte på humör för någonting idag. Om det fanns en pausknapp skulle jag gärna trycka på den. Varför känns det alltid som att jag är efter mig själv och mitt liv?

Hade inte alls särskilt många tankar att dela med mig av idag...Kram på er...



Ligger i soffan och lyssnar på hunden som fiser. Sambon har gått och lagt sig (!), han sov bara tre timmar inatt så det är förståligt. Började tittar på Top Model 11(!) men kände rätt snabbt att nä, det här orkar jag inte kolla på mer. Jag känner mig rätt rastlös som vanligt och som vanligt funderar jag på att jobba en stund men som vanligt kommer det inte bli så. Jag känner att jag behöver lite nya inputs i mitt liv i form av nya bekantskaper och människor. Jag älskar att ha människor runt mig men de senaste året har det inte blivit så mycket av den varan på grund av ängelkompisen och lite andra omställningar i livet. Jag vill helt enkelt träffa nya människor. Hur fan träffar man nya vänner undrar jag bara. Det känns mest som att de flesta är rätt nöjda med vad de har. Man brukar säga att man aldrig kan ha för många vänner men det vette fan alltså...jag upplever det som att rätt många dörrar är stängda på den punkten..men men...det kanske kommer vad vet jag. (Ni som har gått igenom det där med att skaffa sig en ny bekantskapskrets får gärna berätta hur det gick för er....)

Nu blir det lite te och kvällstidning istället. Kram på er!

Låren ser väldigt eh, naturliga ut...


Hemma hos Bitterfittan

Nu kommer ett sånt där bitterfittainlägg igen. Håll tillgodo. Jag avskyr hemmahos-reportage. Det enda som är värre än  kändisar som visar upp sina fina kaffebord och amerikanska soffor är de som är nykära och ligger i badkaret med en massa skum och skålar i pommac i Hänt Extra. Då gör jag som Magnus Uggla -spyr. Men iaf, jag kom av en slump att hitta tidningen Family Livings hemsida där man kan läsa om och titta på kändisarnas hem. Jag fick en känsla av att de b-kändisar som är med tycker att det är väldigt fint i kanten att få vara med i ett sånt här reportage och prata om vilka snittblommor man tycker om att ha på matsalsbordet. Men! Det viktigaste! Omslagsfotot! Förlåt, men jag tycker det är så jävla patetiskt när hela familjen ska posera i värsta Falcon Crest-stil. Nä, jag köper det inte. Kolla in det här fotot med Pernilla Wahlgren och hennes före detta sambo Joachim. One big happy family, eller hur..! Bah!


Lady och Lufsen

Har varit på nya jobbet idag, kul och inspirerande! Nya kaffemaskiner att lära sig och en massa nya koder att komma ihåg. Huga! Varför ska det vara så komplicerat att skriva ut eller kopiera ett papper undrar jag...Kom hem sent till ett tomt kylskåp och fick improvisera fram spaghetti och köttbullar...värsta gourmetkocken...Tyvärr har jag ingen lufsen, förutom hunden då, att dela måltiden med eftersom sambon drog till jobbet...Så, nu sitter jag i soffan och kollar på Tommy Lee Jones och funderar på om man inte ska ta och nanna kudde istället. Imorgon är det söndag igen. Blir helt fel med alla de här helgdagarna. Tycker att det ska bli riktigt skönt när det blir vardag igen, vill ha rutiner! Puss och kram på er från en trött men lycklig bitterfitta.


Brudklänning

Nej, jag ska inte gifta mig. Men, efter diskussionen om mitt bröllop med vännerna häromdagen så har jag ofrivilligt börjat fundera på hur min brudklänning skulle se ut om jag nu skulle gifta mig någongång. Fan vad svårt säger jag bara. Återigen, jag beundrar er som genomför bröllop. Hur vet man vilken klänning man vill ha? Jag får ju svår beslutsångest och identitetskris fasten jag inte ens planerar ett bröllop ännu. Är jag den söta bruden? Den sexiga bruden? Den rebelliska bruden i lila brudklänning? Ska jag ha slöja? Ska jag ha kvar mitt korta hår? Eller måste jag förlänga mitt hår för att se ut som en riktig brud? (Huga!) Shit pommfritt säger jag bara. Det kommer antagligen sluta med att jag gifter mig i vit kostym. Eller så inte.Bah.


Catfight?

Jag läser Annika Marklunds krönika i Aftonbladet. Hon skriver om, eller rättare sagt dissar sin gamla idol Linda Skugge som hon menar har övergivit feminismen och sina tidigare ideal. Jösses, nu blir det catfight så det stänker om det. Antagligen kommer både Skugge sitta i TV 4's morgonsoffa och försvara sina ideal iklädd Odd Mollykofta och Annika Marklund  kommer väl antagligen också delta i sin wannabegoffarestil. Jaja.


Jag trodde nog inte längre att jag brydde mig om min forna idol.

Men så läser jag i bloggen om Lindas nya jeans:

"Köpte ett par sjukt tighta gråa Acnejeans i dag. Snart är jag nere i 25:or.

Det är skiteffektivt att jobba hårt. Man försvinner helt. Efter ett tag."

Besvikelsen sköljer över mig, förvånar mig, tar andan ur mig.

Och jag tvingas inse att jag inte förstått:

Den Linda jag drömde om att bli gjorde slut med oss för länge

sedan.

Mer än så: Hon är död och begraven.

Hon är fienden.

Det är dags att vi lämnar henne bakom oss.


Jaha, vad ska man säga om det? Trist tycker jag. Men jag vet inte om det är så häpnadsväckande att det räcker till en krönika i Aftonbladet. Däremot skulle jag vilja att någon skrev om de där kändisungarna som kombinerar modellandet med att leka krönikörer i stora kvällstidningar. Vore inte det smaskigt? (Anniika Markluns är dotter till Liza Marklund...)

bild från aftonbladet...



Kallt!

Ja jävlar i luckan vad kallt det är! Dagen har spenderats åt att vara ute i naturen (visst låter det bra... :P) Först ut med vovven på fältet och sedan en powerwalk med sambon iklädd raggsockar och gummistövar. Nånstans halvvägs förfrös jag ena lilltån, den har fortfarande inte tinat helt. Men fan vad bra det kändes att röra på fläsket! Får se om vi kan hålla igång detta nu så att vi blir lite mer hälsosamma än vi var 2008...

Imorgon åker jag till nya jobbet (wooiiieee!) det är liksom fortfarande klämdagar hit och dit så jag kommer förmodligen inte få tag på de människor som jag bör men skit samma. Nytt jobb, nya möjligheter, härligt!

Nu blir det mat och film i soffan med mina myspojkar.

Puss och kram på er!



Rastlös, ensam och orolig

Tre ord som beskriver min dag rätt väl. Jag känner mig orolig. Vet faktiskt inte varför. Får inte någon som helst ro i kroppen och funderar helt enkelt på att sätta mig ner och arbeta en stund. Fast, det känns förbannat tråkigt en lördagkväll. Saknaden efter ängelbästisten är gigantisk idag, tänk att man kan sakna en människa så. Varför ringer inte den förbannade telefonen längre? Vart tog alla vägen undrar jag. När jag berättar om saknaden för mina nära missförstås den ibland som otacksamhet och att jag inte ser det jag har. Där kan de inte ha mer fel. Jag är oerhört tacksam för det jag har men det innebär inte att jag inte sörjer det jag har förlorat. Jag förstår att det kan vara svårt att förstå...

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med mig själv ikväll. Andas och ta det lugnt och inte göra något dumt helt enkelt. På måndag börjar jag på mitt nya jobb, jag ska nog ta och gotta mig lite i det istället...


2 januari

Har spenderat kvällen med två goda vänner och har pratat om allt mellan himmel och jord. De tyckte att det snart är dags för mig och sambon att gifta oss och satte ïgång med bröllosplanering..huga. Jag har liksom aldrig fantiserat om mitt eget bröllop och det känns väldigt långt bort för mig att tänka mig att jag faktiskt kanske kommer gifta mig en dag. Så många val att göra, jag beundrar er som klarar av hela bröllopsapparaten...

Jag har spenderat alldeles för mycket tid framför datorn det senaste halvåret dels på grund av jobbet men också för att jag har flytt mina känslor och tankar. Därför har det inte blivit så mycket bloggande under julen. Istället har jag hittat tillbaks till min läslust. Jag har alltid plöjt böcker men under det senaste året har jag inte funnit ro att göra det. Nu äntligen har jag börjat läsa igen och det är så underbart! Jag får en sån skönt ro i kroppen när jag ger mig tid att läsa och jag blir nästan irriterad på mig själv att jag inte har läst på så länge. Minns ni när man var liten och hade upptäckt hur underbart det var att läsa. Jag kunde försvinna in i böcker i flera timmar när jag var liten. Underbar känsla...

Nu ska jag gosa med hunden som verkar ha saknat sin mammie..

puss och kram på er..


Dagen efter

Gårdagen blev riktigt trevlig med god mat och trevliga människor. Vi skålade in tolvslaget med en massa människor på gatan och sedan inleddes ett hejdundrande puss och kramkalas med en massa främlingar, men vafan, det är ju nyår...
Väcktes tidigt av hunden som tyckte att vi skulle gå ut så vi tog oss en tur till limhamnsfältet idag igen och för tredje dagen i rad kastade sig vovven i den ruttna tången och gnuggade in den härliga doften i pälsen. Vad fan är det med hundar och tång??

Snart blir det Singin in the rain i soffan. Ikväll skall vi se Australia, någon som har sett den?


RSS 2.0