Storstadsbulimiker - nu på landet

Jag är inne i en riktig skrivarperiod i mitt liv och det känns underbart! Jag har alltid skrivit, det har varit en jätteviktigt del av mitt liv. Allt från dagbok, noveller, debattartiklar och numera bloggen. Som tonåring fick jag jobb som ungdomsreporter på en lokaltidning och skrev små artiklar för dem. Men, det dåliga självförtroendet och skrivkrampen blev för mycket och jag slutade med det. Det tog alldeles för mycket energi och ångest varje gång jag skulle skriva en artikel och jag orkade helt enkelt inte. Jag skriver mycket i mitt jobb också men det är inte alls samma sak som att skriva en artikel eller krönika. Men! I förra veckan publicerades en krönika jag skrivit i en lokal gratistidning. Jätteroligt tycker jag som fått tillbaka lite av mitt självförtroende när det gäller skrivande. Framförallt är detta bloggens förtjänst. Jag bloggar varje dag och har hittat ett forum där jag kan skriva utan att få skrivkramp. Härligt! Jag är lycklig som få över att ha fått tillbaka min hobby, eller snarare passion som legat i dvala i många år. Äntligen!