Chai, flanell och lite ensamhet
Märklig dag idag. Stressat hit och dit och har nu landat i soffan med en kopp te och flanellskjortan. Det är ensamt här idag utan sambon och hunden och jag längtar nu. Som tur är ses vi imorgon igen. Det är inte roligt att vara ensam längre. Känner mig inte hel och tycker mest att jag sitter av tiden. Inte bra.
På jobbet snurrar allting på som vanligt. Stress och snurr är ledorden. Tur att det snart är jul säger jag.
Får tid att tänka när jag är ensam och alla de där mörka tankarna smyger sig fram emellanåt. Jag puttar vänligt med bestämt undan dem och ger dem långfingret då och då. Det slår mig att jag dagligen coachar och peppar människor, säger till dem att be inte om ursäkt för dig själv, du är bra! Du behöver inte be om ursäkt för dig själv! Och så sitter jag här och har en tendens till att vara till lags. För om jag inte är till lags så är jag besvärlig, eller så blir det konflikter. Och den lilla osäkra tös som jag är riskerar att inte bli omtyckt längre. Ingen att leka med. Eller. Om jag är till lags är jag ointresserad eller menlös. En hjärnlös bimbo. Så känns det iaf.
Så hur faaaan ska jag vara?? Kåt glad och tacksam kanske.
åh. känner igen mig sjukt mycket i det du skrivit här. Att ständigt försöka vara människor till lags, passa in, ändra på sig, be om ursäkt för sig själv.
tröttsamt, så är livet!