På g men ändå inte....
Följde med sambon på affärsmöte idag, det betydde att klockan ringde 05.45, gah! Och att mötet började kl 07.00Fy fan säger jag bara hahaha! Men det bästa med att gå upp tidigt är att man får gjort mycket och känner sig väääldigt nyttig!
Idag börjar planeringen och inköpet till lördagens fest. Mat, glas, vin skall inhandlas. Tänker inte stressa sönder mig för detta så det är hård planering som gäller!
Nu, mail och vovve
pyss och kram
Det finns inget som heter villkorslös kärlek
Själviskhet är inte att leva som man själv vill utan att tvinga någon annan att leva som man själv vill säger Oscar Wilde. Han har så rätt i det. Existerar kärlek utan villkor undrar jag? Eller kommer det alltid finnas ett behov eller önska som skall uppfyllas.
Fuck it säger jag.
Vem är en riktig vän?
Är inne i en period då jag ifrågasätter det mesta i livet samtidigt som det händer så mycket i livet för alla mina vänner och bekanta att saker och ting skakas om. Det gör att jag gör bokslut lite här och var. Funderar över varför man är vänner, hur det känns när man träffas, om det är äkta, om det är värt någonting. Har råkat ut för ett par fall av avundsjuka den senaste tiden som gör att jag ifrågasätter hur mycket vänskapen var värd från början, fanns det överhuvudtaget någon vänskap som var äkta?
Jag tror att det är viktigt att gåra såna här självsrannsakningar ibland. Själv vill jag ha in nytt blod och nya vindar i mitt liv. Nya impulser, nya bekantskaper och många nya skratt! Känner att saker och ting går på tomgång. Det finns några som alltid kommer finnas där för mig men det finns också de som man bör ta sig en funderare över..trist men nödvändigt...
Jag vill inte tro att jag begär så mycket. Eller så är det exakt det jag gör. Jag vill bara ha någon att prata med, att skratta med, gråta, dansa, skvallra. Men det kommer...hoppas jag.
Jag ser er allt!
Nu ökar statistiken sådär raketartat igen. Var ser ni mig? Jag är nyfiken!
Jävla hektisk dag idag. Massor med administration, massor med samtal, blä. Funderar på hur fan folk hinner med allting. Vi ska ha fest på lördag...hur hinner man med att vara snygg, laga mat, städa och planera allt? Ihjälstressad redan nu, nej! Jag skulle ju inte stressa den här gången. Andas andas. Ska bara se till det positiva att det ska bli kul att träffa vänner och ha trevligt...
Börjar tröttna på det där med pendling och distansförhållanden, det är trist att gå och lägga sig själv och komma hem till ett tyst hus. Miss my boys!
Nu ska den här bönan jobba lite...puss och kram på er
Bitterfittan ser er!
Rädda mig från mig själv...
Bra söndag...
Den perfekta söndagen
Jag brukar låta bli att försöka sträva efter perfektion, man bli bara så besviken men när det gäller söndagar så finns det ett antal ingredienser som brukar göra dessa numera heliga dagar underbara och helt enkelt perfekta. Brukar läsa DN på söndagarna och då finns det alltid med en söndagsinvervju med någon kändis som beskriver sin perfekta söndag. Idag är det jag som är min egen celebrity och svarar på frågorna...festligt värre! :P
* Vaknar 09.00 och går ut med hunden på fältet...leker en stund och garvar åt oss "hundmammor" som står där i gummistövlar och mössor nerdragna över öronen och tittar på medans våra hundar leker
* Knallar hemåt och kokar kaffe, äter mackor av hemmabakt bröd, läser DN jääävligt länge
*alternativt! Ner på stan och käkar brunch...är lite kär i KB:s brunch eftersom jag älskar deras skinnsoffor i skyltfönstret á la amerikansk diner á la Seinfeld (huge Seinfeldfan! :P)
*Strosa på stan...strosa är en viktig ingrediens på söndagar. Den innefattar converse, halsduk, sambo att hålla i handen och gula höstlöv. Titta i skylfönster, snedda genom parket och pussas i massor
*Fika i parken...har ett underbart fik i Malmö som påminner lite om fiket på Rosendahl i Stockholm. Stoor stoor trädgård, massor av dofter och hembakade bullar...En kaffe där på eftermiddagen och jag är lycklig.
* Nu kommer det ännu ett par alternativ, antingen blir det söndagmiddag med massor av vänner i vårt kök. En modern variant av husmanskost, med gräddig potatisgratäng och chokladkaka till efterrätt. Ni fattar. Alternativ bio eller film i sängen....är inte så petig där...bara jag får umgås med de jag älskar. 
Trött och tråkig
Kommer på mig själv med att titta på fina skor på nätet. Är ju skogalen och verkar ha som hobby att köpa finfina höga skor som jag ställer i gardreoben. För när ska jag använda dem?? Får helt enkelt sluta köpa finskor och ge mig på vardagsskor istället...tråkigare men fan så mycket mer praktiskt...vad vore väl en bal på slottet..? bah!
Är Prince anorektiker?
Bild från aftonbladet
Freaky friday
Har varit ute men vovven på hundfältet idag. Som att gå till lekplatsen fast för hundar haha. Han har lekt med Bertie och Berta och tyckte att livet var rätt underbart. Det gjorde jag också.
Nu väntar dusch, papiljotter (haha!) seminarier och kaffe och mingel.
So long!
Ja till Homoäktenskap idag?
Sleepy
Mer konferens idag, idag är dagen d och jag måste vara på topp, det är jag inte, haha, men fake it t'il you make it säger jag och lägger på ett lager concealer till.
I em väntar sex timmar tåg och sedan kör en ny konferens igång imorgon igen...yippiekayeah!
Om framåtrörelse, alvedon och ensamfika
Hann med en fika med mig själv också, gillar det. Vissa tycker kanske att det är jobbigt att sitta ensam på fik och restauranger men jag gillar det. Att bara titta på människor som går förbi, tjuvlyssna på konversationer, läsa tidningen. Borde göra det oftare.
Summan av kardemumman är att jag har haft ett par bra dagar. Hoppas att det håller i sig veckan ut.
Elsas mode suger fett!
I gårdagens Sofis mode fick man "smygläsa" ett par kapitel ur Sofi Fahrmans "bok" - "Elsas mode". Jag skriver bok med citattecken eftersom jag inte anser att det är någon bok. Jag anser att texten mellan pärmarna är lika genomarbetad som ett blogginlägg. Dvs inte genomarbetat alls. Det verkar vara någon trend, som Sofi också påpekar, att kända bloggare får chansen att skriva "böcker", man jobbar då på ett annat sätt, man presenterar en ide för förlaget och jobbar fram boken tillsammans. Blondinbella är näste man på tur att lansera en bok. Jag läste två kapitel ur "Elsas mode" och jag måste säga att förvånad. Jag förväntade mig att den skulle vara dåligt men inte att den skulle suga fett. Språket, innehållet, intelligensnivån, ja allt är en förolämpning mot den tilltänkta målgruppen, vi mellan 15-35 som gillar mode och inte har snopp. Vi som är generation bloggare och som lever i en värld som uppdateras var 30:e sekund.
Formuleringar som "kondomtajta acnejeans", "mitt liv är en big mess just nu" och "min dejt i New York brukade kalla mig supergirl" får mig att få kramper i magen. Skärpning för helvete. Är detta en roman som kommer säljas i bokhandeln eller är det en kopia av en söndertummad Mitt livs novelltidning från 1987?
Det är inte bara språket som stör mig. Framförallt är det innehållet. Elsa är en tjej med girafflånga ben som i ena stunden lyckas komma ifrån att betala straffavgift för sitt 15 kilo för tunga bagage på flygplatsen för att chefen där är en snygg kille hon kan charma. I nästa stund får hon ett visitkort från en av stureplans höjdare som erbjuder henne jobb. Tjustigt. Och ack så jävla klychigt. Jag måste väl också tillägga att Elsa under sin New Yorkvistelse även hunnit med att bli bjuden på fest av Owen Wilson. Jag dör. Skjut mig.
Det som gör mig mest ledsen är när Sofi ska ge sin karaktär Elsa egenskaper, vad gör hon då? Så här beskriver Elsa sina skills:
- Vad är du bra på supergirl? frågar stureplansmannen
- Åh en massa saker, känna igen kändisar på stan, festa, sätta trepoängare på basketplanen, sjunga med i hårdrockslåtar, memorera filmcitat, göra grym pasta rouge, pasta med ketchup alltså, och lattelöv.
Det är fanimig beklagligt att läsa skiten. Det är beklagligt att det är sån här skit vi förväntas läsa. Gör mig en tjänst, läs det inte. Jag skrev tidigare att man nedvärderar läsarnas intelligens och intressen. Den som nedvärdras mest här får jag nog säga är Sofi Fahrman. Man får väl ändå ge henne cred för den blogg hon driver och den tidning och är redaktör för. Men böcker...nej, var och en till sitt som det så fint heter. Bah!
ps. jag tänker inte ens ge mig på att kommentera omslaget, eller kanske lite då, författaren i minishorts och leopardpums och öppen "sexig" mun. Det är respekt det. ds.
Hotellfrukost och höstrusk
I helgen väntar ytterligare jobb men otroligt roligt sådant med trevlig middag och fest på lördag kväll. Behöver lite sånt. Har varit lite för mycket jobb och feber den senaste tiden. Nu: kaffe och alvedon. På återseende!
Papa Dee dömd för kvinnomisshandel
bild från aftonbladet
Kärleksförklaring
Det regnar ute och himlen är grå idag men det gör ingenting för vi har ändå sol här inne hos oss.
Puss och kram på er!
Generation bloggare
Framförallt har bloggandet ändrat vår syn på konsumtion. Vi höjer inte längre på ögonbrynen när Blondinbella shoppar för 30 papp i månaden och vi verkar tycka att det är helt ok att Kenza lägger 4 papp i veckan på taxi. Eller? Tycker vi det? Pengarna har förlorat sitt värde, kanske för att de inte är surt förvärvade utan intjänade på att lägga ut sitt privatliv på nätet. Toppbloggarnas liv är som omringat av plexiglas, vi vill kunna titta in och de erbjuder oss en titt in i deras värld. Precis det som Big Brother och Villa medusa en gång gjorde. Vi tittare vill kika in och titta på dessa personer som vi gör på zoo. Varför har då dessa personer kunnat tjäna så mycket pengar på att visa upp sitt liv? Är det en vacker Kenza vi vill titta på/bli avundsjuka på/skratta med och tittar vi in hos Blondinbella för att vi vill reta oss på denna överklasswannabe som numer även är nyrik?
Jag bara förundras och förfäras (pretentiöst jag vet) över hur pengarna har tappat värde, hur vi stressar oss själva till konsumtion och hur bloggarna har bidragit till att gårdagens shopping är old news och att vi genast måste ge oss ut för att införskaffa något nytt att visa upp. Vart slutar detta? Hur länge vill vi läsa om Kenzas bakfylla och Blondinbellas underbara pojkvän? Framförallt, när kommer de sluta tjäna grova pengar på det? Jag vet inte, you tell me.
Skärgård
Är hemma från jobbet idag pga av min feber och myser runt i raggsockor och tajts. Blir det bättre än så när man är sjuk? Har laddat med låneböcker både kokböcker och deckare så helgen är räddad, haha!
Ser fram emot att bara koppla av, bli frisk, mysa och äta gott. Nästa vecka är galet hektisk och jag behöver lite lugn och ro innan dess. Två konferenser med 60 mil emellan kräver en del energi..men det kommer bli bra, och roligt.
Nu, kaffe och alvedon.
Önskelista
Har funderat lite på hur det brukade vara när man önskade sig något. När jag var student försökte jag unna mig något när jag kände att jag hade kämpat för något, ex. när jag klarat en tenta. Nu känns det mer som att man köper något när man har lust, är ju en jäkla skillnad på att vara student och att ha två löner...och det är väl härligt iofs men det känns jäkligt skönt att längta lite efter saker också. Här är min önskelista. Den kommer inte att uppfyllas direkt och jag kommer antagligen inte att köpa allt det där men det är sånt jag suktar lite efter iaf.. :P
Nöjd
Pusselbitarna faller på plats. Vissa dagar passar de perfekt, andra dagar skaver det lite men det känns som att det är på rätt väg.
Har äntligen lyckats hålla en bra kost i flera månader nu. Mår så jävla bra när jag lyckas med det. Fem-sex kilo är borta. Känns bra. Bra på ett bra sätt. Känner mig nöjd med mig själv och framförallt stolt över att jag orkat lägga ner tid och energi på att ta hand om mig själv. I all stress och oro är det lätt att falla i gamla mönster och äta dåligt. Nu är det slut på det!
Sköts ihjäl på dejten
Jag tror de flesta har läst om de två ungdomar som blev skjutna i huvudet i Malmö i fredags. En av dem, Trez dog senare. Hon var på dejt med en ung man som hade permis från fängelset. De hade brevväxlat under en tid och blivit kära. En timme efter att mannen hämtat upp Trez blev de skjutna i huvudet. Är detta en dålig film? Nej, det är dagens Malmö. Sjukare än så här blir det inte. Vi lever alltså i en stad där människor blir skjutna i huvudet bara sådär. Som någon slags b-film på canal +. Tyvärr kan vi inte stänga av och zappa vidare. Vi måste stanna kvar och titta. Det här är verkligheten. Det här är du och jag, grannen, morsan och arbetskamrate. Trez var på fel plats vid fel tillfälle. Mer än så behövs tydligen inte. R.I.P
Sköna söndag
Igår middag med vänner, och fotboll såklart...Men, bäst av allt brukar dagen efter vara. Likaså idag. Massor av goda rester (bla hembakat bröd och pannacotta...), regn mot fönstren och väldigt mycket söndag. Har gått in i total dvala idag vilket jag behöver. Imorgon drar arbetsveckan igång igen. Suck. Nästa vecka är det jag som drar på konferens. Kul men det kräver också en hel del planering. Hotell och en massa, massa människor att heja på, köra jobbsnacket med och vara representabel. Öl i baren, vitsitkort som ska bytas och projekt som ska redovisas. Roligt men tar väldigt mycket energi...I slutändan kommer jag förmodligen tycka att det är hur kul som helst. Nu, koncentration på söndag eftermiddag... och toffifee soffan...
Lugn
Tänkte dra ut det gottaste av helgen, långa frukostar, morgontidning, långa promenader och imorgon fotbollsmatch såklart! Vår lägenhet ska tydligen förvandlas till camp Zlatan. Mycket spännande..!
Inser helt plötsligt att det snart är vinter. Affärerna har redan börjat plocka fram julpyntet..vart tog sommaren vägen. Har haft ett sånt rasande tempo hela hösten att jag knappt märkt att vi gått in i oktober...huga...
Om galapremiärer och orkaner
Det blåser orkan där jag befinner mig. Det skakar i huset och om jag inte har helt fel så kommer nog en och annan takpanna flyga sin väg också. Har haft ett par stressiga dagar och är nyss hemkommen från jobbet. Har sjunkit ner i min fåtölj och njuter i fulla drag av tystnaden. Pustar ut efter flera veckors intensivt arbete och börjar äntligen se ljuset i tunneln. Önskar mig mest av allt att få sova ordentligt inatt. Tänk vad sömnbrist ställer till mycket skit...
Skall gå med sambon på galapremiär, eller rättare sagt filmpremiär på torsdag. Trevligt! Precis vad jag behöver, lite trevliga och glada människor, gratis drinkar och förhoppningsvis mat haha. Behöver komma ut och träffa folk och framförallt umgås med sambon på ett ställe där man inte behöver prata jobb och om den räkningen är betald och om det finns någon mjölk i kylskåpet...jag blir snart tokig på att vi nästan bara pratar om praktiska saker...men jag antar att det är en del av livet...vardagen har en tendens att ta överhanden ibland.
Puss och kram på er!
jag undrar om det finns någon toppdesigner som vill sponsra med en klänning till premiären kanske..? Eller så inte...
Varför får jag inte sova...?
Oliver, Zlatan och amerikansk chokladkaka
Inatt har jag drömt att jag låt i förlossningssalen och skulle föda. Igen. Den här gången var pappan Zlatan. Eh...?! Mina drömmar blir värre och värre. Jag vankade omkring med en jättemage och ungen ville aldrig komma ut. Pheew.
Jag står med näsan mot väggen. Igen. Den där berömda väggen man ska låta bli att gå in i. Jag är en supermänniska. Iaf om man ser på omgivningen. Jag klarar allt. Iaf om man ser på hur omgivningen ser på saken. Jag klarar av att sköta två hem, hund, jobb, företag, ett företag till, utan att sova. Iaf om man ser på omgivningen. Jag har helt enkelt blivit min mamma. Igår var jag så trött att jag somnade innan jag hunnit läsa första raden i boken. Hur gör man undrar jag? Åker man till Italien och lägger in sig på kloster i ett par veckor eller skriker man sig blå tills någon lyssnar. Det kanske har gått inflation i frasen "jag orkar inte mer". Kanske är den inte värd ett skit längre eftersom vi säger den så ofta. Det finns de som har det värre får jag ofta höra. Då får jag dåligt samvete och tycker att jag är en dålig människa. Jag gråter konstant. När ingen ser. För om ingen ser då finns det inte eller hur. Är det fler än jag som känner att det blir för mycket? Att man bara vill trycka på paus? Såklart...men ingen säger något.
Igår serverades det svamppaj med ruccolasallad med finfina grekiska oliver och annat smått och gott, till efterrätt amerikansk chokladtårta, behöver jag säga att vi kommer få en smarrig brunch?
Frida, hunden och jag
Öppnade en bok på tåget igår, Till sängs med Frida Kahlo, en liten anspråkslös bok men oj vad bra den är! Knappt 200 sidor som jag sträckläste. Har aldrig varit med om att en bok kan få mig att må så fysikst illa och känna smärta i min egen kropp. Fridas krópp blev genomborrad av ett metallrör när hon var tonåring, det gick in i magen och ut genom underlivet men hon överlevde men blev dömd till en helvetetisk smärta resten av livet. Det ironiska är att hon aldrig hade börjat måla om det inte varit för olyckan. Något hon själv var mycket medveten om och väldigt kluven till. Har ni inte läst den så gör det, underbar bok!
