Bästa filmrepliken någonsin
Jag har funderat. På det här med filmrepliker. Tänkt och tänkt och kommit fram till den filmreplik jag nog tycker är bäst. En sån replik jag skulle vilja säga, eller framförallt skulle jag nog vilja att någon sa den till mig...
Här kommer tredjeplatsen:
Frankly my dear i don't give a damn
Borta med vinden, Rhett Butler till Svarlett. Varför undrar ni? jo, coolheten, svalheten....jag skulle vilja drämma iväg en sådan någongång..tajmingen...magiskt..inte konstigt att det är filmhistoria
Andraplansen blev delad eftersom jag inte kan skilja på dessa platser!
2:a
They gave me an offer I couldn't refuse.
Åh min älskling Marlon Brando som Don Corleone. I love youuuu!
Jag vet inte hur många gånger jag har sett filmen...men den håller gång på gång på gång...
På delad andraplats!
You lookin' at me?!
Taxidriver - behöver jag säga mer...?
Och dadadadadaaaaaa!
På förstaplatsen: Motiveringen lyder - för att jag helt enkelt börjar gråta varje gång jag ser denna scen och att jag önskar att någon kunde säga det till mig någongång i livet.
"You make me wanna be a better man"
Livet från den ljusa sidan. Den overkliga kombinationen av Helen Hunts servitris och Jack Nicholsons författare. Allt är fel och ändå är det så rätt...blir film bättre än så..?
Hmm, gillar idén med att återge bästa filmreplikerna...Hade jag en blogg själv skulle nog halva bloggen bestå av filmrepliker!
