Storstadsbulimiker - nu på landet

Utgång igår. Man skulle kunna tro att vi slog klackarna i taket men icke. Istället var vi ett gäng och stod i ett hörn och mest undrade vad fan vi och andra höll på med. Vet inte riktigt varför det blir så nuförtiden. Jag trivs mycket bättre med att sitta på en uteservering än springa på klubbar...varför? Pheew vet inte. För mycket yta gissar jag. Jag vill helt enkelt kunna prata med folk. Konstigt nog kom en slags ångest krypande igår. Vill jag verkligen detta? Är det detta jag vill fylla mitt liv med? Vill jag vara i  den här staden? Fick se och känna allt det där med Malmö som jag inte tycker om, som jag inte vill vara en del av, som jag inte vill ha i mitt liv. Mycket funderingar blev det iaf...och jag tror att de kommer fortsätta idag...Jag står vid något slags vägskäl och det känns som att det mer och mer är dags att ta ställning och välja väg. Men, man kanske kan vänta lite till....