besviken
När jag började jobba efter att ha pluggat i en massa år hade jag en naiv föreställning om hur skönt det skulle vara att komma ut i arbetslivet. Där skulle alla vara vuxna och mogna och allt det där tramset som grupperingar och mobbning och sånt skulle inte förekomma. Tss. Naivt som fan. Arbetslivet är precis som gymnasiet. Enda skillnaden är att vi får betalt. Framförallt stör jag mig på de snygga brudarna på jobbet som är högutbildade, intelligenta och allt det där men som inte kan släppa rollen som den snyggaste tjejen i klassen. Precis som på gymnasiet hörs de mest och syns mest. Sorgligt tycker jag, som fortfarande tillhör emogänget....
Kommentarer
Postat av: nea
är på väg tillbaka till skolan nu till hösten, inte intressant i sig, men det jag skulle säga vara att, jag kommer alltid se mig som outcast, så länge jag inte med folk jag känner mig trygg med, så känner man på sig det, har man ej rätt kläder eller sådant. tror du inte alltid att det kommer vara så? omedvetet beteende i nya grupper som sedan finns kvar?
Trackback
