Storstadsbulimiker - nu på landet

Idag får ni stå ut med att jag spyr galla över allt och alla, det tillhär den här typen av dag. (Det är då ni ska säga, bättre det än att du spyr upp maten...sjuk humor jag vet...)

Jag är trött på alla perfekta människor. Av den enkla anledningen att de får mig att känna mig dålig. Som en sämre människa. Jag har läst bloggar igen. Jag veeet, jag skulle ju inte. Jag har kollat på blont glansigt nyklippt hår, långa välmanikyrerade naglar. smala kroppar, solbrända kroppar.

Här sitter jag. Jag har konstant knullrufs. Inte på grund av att jag har sex hela tiden utan snarare för att jag inte orkar klippa mina risiga blonda toppar. Jag är röd och blek samtidigt. Visst har jag varit ute i solen men det är knappast Englaklass på den brännan liksom. Jag har avskavt nagellack på mina naglar. Whitetrashvarning. Jag känner mig degig för att jag inte orkat/hunnit träna ordentlig den senaste veckan.

Så varför. Kära vänner. Varför är det ingen som kan skriva om detta? Varför bara visa upp det perfekta hela jävla tiden? Jag skulle i alla fall må jävligt mycket bättre av att få se Englas knullrufs istället för hennes nyfriserade man. Kan någon tala om det för mig?