Storstadsbulimiker - nu på landet

Jag har funderat en del på det där med stockholmsbrudar och framförallt stockholmsbrudar inom media. Jag köpte Sofies mode igår med Aftonbladet. Längst bak har Katrin Schulman en helsida som heter något i stil med  Schulmans skarpa. Hon listar fem saker hon irriterar sig på. Typ "nonchalanta människor som gör sitt jobb när de sticker en spruta i min arm stackars mig..typ". Det är liksom inflation inom medievärlden. Samma människor syns överallt. Hela tiden. Det känns lite som att de träffar varandra på stureplan och halvpackade skriker de "nämen heeeeiiiii" och så en kvart senare har de kommit överens om att de ska "göra nååågooooot tillsammans". Resultatet blir inflation. Katrin Schulman är inte rolig. Hon är tjatig. Anledningen till detta är att hon inte har ork eller lust till att skriva olika saker i olika sammanhang utan hon återanvänder sina blogginlägg istället. Blogginlägg som alltid handlar om pms, Alex och Kalle Schulman och att sluta röka. Trist tycker jag. Får man så jävla feta stålar för att synas överallt  kan man väl i alla fall försöka vara lite kreativ...?