Är du kär i din pojkvän?
Är det kanske så att vi nöjer oss med att tycka om någon till han eller hon med stort H dyker upp? Men å andra sidan, slösar vi inte bort varandras liv då tänker jag...som vanligt har jag inget bra svar på frågor som dessa...

Har sedan jag hittade hit till din blogg känt mig motiverad till att svara på i princip samtliga inlägg... Jag som ALDRIG KOMMENTERAR!
Men för att svara även på detta kan jag säga att sedan det tog slut med min Big Love har jag haft andra förhållandet, ett som varade ett år, tog slut nyss.
Och nej, jag var inte kär.
Han hade allt det "där" som man ska ha; snygg, varm, rolig, stabil. Sånt som jag faller för.
Och jag var lite förälskad, smickrad, senare övergick det i en trygghet som kändes behaglig.
Det är mer komplicerat än såhär men lite krasst, med facit i hand, så tog det slut för att den där grundkärleken inte räckte till. Ett förhållande kräver ju trots allt respekt, tillit, och.......En HIMLA massa kärlek. Framför allt när den första fasen är förbi.
Tror att många nöjer sig med att tycka om personen i fråga, speciellt om man blivit bränd sen innan. Det är ju trots allt jäkligt svårt att träffa någon som man blir sådär himlastormande KÄR i.
Å andra sidan...
Nej jag ska fundera lite och återkomma, är lite bakis så tankarna trasslar ihop sig.
oj jag vet.. låter hemskt.
egentligen tycker jag kärlek ska vara en självklarhet när man e ihop.. hehe
oj jag vet.. låter hemskt.
egentligen tycker jag kärlek ska vara en självklarhet när man e ihop.. hehe
oj jag vet.. låter hemskt.
egentligen tycker jag kärlek ska vara en självklarhet när man e ihop.. hehe
Christine: bra kommentar! Kul att du kommenterade för första gången oxå..! kram