Storstadsbulimiker - nu på landet

Vi bråkar jag och sambon. Vi vill samma sak men ändå bråkar vi. Varför gör man så? Varför stångas man och fajtas fastän det enda man vill är att någon kramar en och säger att det kommer bli bra. För det enda vi har som skydd mot den där hemska världen är varandra. Och ändå slår vi på varandra. Och drar ner varandra. Jag förstår inte.

Nu skiter jag i det här.

Puss och kram