Storstadsbulimiker - nu på landet

Det kommer att bli en väldigt händelserik höst för min del men en stor, väldigt väldigt intressant resa som jag inte kan berätta om ännu. Det känns iaf kul att det händer grejer och att jag blir tillfrågad att delta. Dagen har gått åt till att planera, planera och åter planera. Jag klottrar och suddar i almanackan om vartannat...jag kommer ändra hundra gånger till men det får bli så...

I övrigt har jag hjärtekross och jag vet inte riktigt varför, med det gör iaf ont i hjärtat. Varken jag eller mitt hjärta hinner med i dessa stressiga tider. Framförallt hinns inte kärleken med. Den drunknar i vardagen, stressen, jobbiga omständigheter och allmän turbulens. Om det är mig eller omvärlden detta beror på vet jag inte. Jag vet bara att det gungar rejält.

Nu är det snart dags för mig att dra till kusten och päronen. På återseende mina vänner!