En ny väg
Har blivit nyförälskad i radion, även det låter förfärligt lillgammalt men det är alldeles sant. Lär mig saker varje dag och kommer på mig själv med att längta till morgondagens program. Kommer iofs ihåg att det där med att lyssna på saker har varit min grej hela livet, var väldigt liten när jag fick en liten bandspelare, ni vet en sån med luckan uppepå själva spelaren där man satte in ett band. Den hade träpanel och jag spelade band med sagor på den. Vilken lycka! Klart som fan att jag tycker om att lyssna på saker tänker jag, vissa saker går helt enkelt inte ur, hur gammal man än blir.
06.46
Samlar kraft inför dagen. Huga vad jag får ta i för att palla fram till 16.00. Men, resten av veckan är finfin och det sporrar. Funderade på ödet igår innan jag somnade. Vart det för oss och hur lite makt vi har. Tänker på Anna som fick sitt livs present igår och att hon nog förtjänade den mest i världen. Tänker på att vi kan försöka styra men i slutändan är vi marionetter i något stort som jag inte tror att jag någonsin kommer förstå. Lika bra att ge upp och go with the flow.
Morrn!
Vill du knulla mig din tönt?
Dags för bokmässa!
Puss och kram på er!
Like a million dollar...
Hursomhelst känner jag mig lätt, snygg, sexig, smart och allmänt gorgeous idag. Det hör ju liksom inte till vanligheterna så jag tänkte suga på den här karamellen riktigt ordenligt. Det oväntade är att det är jag själv som fått mig att känna så här, ingen man, ingen komplimang, de nada. Fake it t'il you make it baby, nu kör vi så det ryker!
Puss och kram
Still alive..
...men jobbar som en tok..imorgon lugnar det ner sig liiiite, för att köra igång på torsdag igen...men jag gissar att jag överlever detta också...
Lev väl.
Puss och kram
Bra dag!
Har haft en fantastisk bra dag idag, behövde verkligen fylla på med energi och det har jag/ vi gjort! Vi har haft strålande sol och värme i Malmö idag så det har blivit promenad och fika på stan samt parfymprovning. Föll pladask för Boss Orange så det får nog bli en liten investering så småningom...Den senaste veckan har det mesta tagit energi men idag fick jag verkligen mycket energi tillbaks, härligt! Imorgon blir det tåg för mig igen, en ny, väääligt stressig arbetsvecka väntar. Men, min belöning väntar på fredag, då är det nämligen bokmässa! Är fullständigt förälskad i denna mässa sedan jag var 15 år. Att få strosa runt där med en massa boknördar, lyssna på författare, bläddra i böcker, både nya och redan lästa en än av årets höjdpunkter!
Nu väntar ytterligare en belöning, film och lyxgodis i soffan. Jag har nämligen en dejt med min sambo och Anton. Anton Berg.
Trevlig lördagkväll på er!
Johnny - vår drömman
Let's chacha!
Morgondopp, kallsvettiga drömmar och kaffe
Har haft fruktansvärda mardrömmar inatt. Igen. Vaknade av att jag hade en sjö av kallsvett i nacken och skakade i hela kroppen. För en gångs skull kommer jag ihåg min mardröm, jag hade dömts till att spendera 40 år i isoleringscell och blev instängd i en liten skrubb i en källare.
Halv åtta ville hunden ut så vi tog en ordentlig långpromenad som även innehöll ett dopp i havet. För hunden, inte för mig...Solen ligger och vilar alldeles vid horisonten och vattnet är spegelblankt. Undernart. Nu kaffe och tidningar på nätet.
Fan vad jag hatar mardrömmar, det känns som att hela dagen är förstörd. Går fortfarande omkring med panikångesten i kroppen och längtar efter att få sova gott.
Morrn på er!
Me, myself and the dog
Ensam hemma med hunden. Har redan bäddat ner mig och myser i fulla drag. Dagen började 06.15 och har haft ett hiskeligt tempo fram till 18.30. Så, nu ligger jag här och ser fram emot en kväll med The Devil Wears prada alternativt American gangster, kan inte riktigt bestämma mig för om jag vill ha lite Denzel -action eller chickflick. Det lutar åt det senare.
Dagarna flyger iväg. Veckorna likaså. Märker det främst på p-pillerkartorna som inte varar lika länge nuförtiden känns det som, haha...
Läser Annas blogg och känner igen mig totalt. Trots att hon är ledsen känns det "bra" att inte vara ensam om att känna, känna allt som går att känna. Och gråta. För jävlar vad jag gråter. Jag gråter konstant. Finns inget stopp på detta vattenfall. Känslorna lever sitt eget liv i min kropp och jag undrar var det ska sluta. En vän sa en gång att de flesta människor verkar ha svårt för att inse och erkänna när livet är piss. Jag å andra sidan har svårt att erkänna när det är bra. Vilken hemsk människa det gör mig till. Jag måste vara världens mest otacksamma människa som inte bara kan sluta gråta och sörja och sakna det som inte finns där.
Life is what happens while you're busy making other plans säger Lennon i sitt utslitna och uttjatade citat. Men han har rätt. Livet är här och nu. Måste börja leva för helvete. 
Det blev en flicka...
Nu undrar jag what the fuck is going on...??
Whitneys comeback
3 steg mot livslång kärlek
Det tål att tänkas på. Nu har jag skrivit av mig vilket betyder att det är dags att jobba.
Puss och kram
Här är ditt liv
Jag undrar hur det känns att sitta där i fåtöljen och se gamla flickvänner, lärare, mamma titta förbi och berätta en anekdot. Känner man sig nöjd med livet eller satt Persbrandt där och tänkte, var detta allt? Inte vet jag, underhållande var det iaf...
Bästa dagen
Hej,
kikar in en snabbis för att berätta att gårdagen och idag är typ en av de bästa i mitt liv. Surfar omkring på rosa moln och njuter av att livet är fullt av överraskningar, twistare och väldigt mycket lycka. Wooooiiie! har jag lust att skrika och springa runt halva stan. Så, nu vet ni!
Ha en trevlig fredag!
Puss!
Jeanslycka!
Jag måste få dela med mig av morgonens stora lycka. Ni vet de där tajta jeansen som man bävar efter att dra på sig eftersom de brukar sitta som ett ålskinn. Ni vet också hur skönt det käns när de glider på som att de är gjorda för din rumpa. En sån uppplevelse har jag haft idag. De snortajta jeansen har förvandlats till ett par bra jeans. Ett par jeans som man kan andas i och som passar. Det här kan låta trivialt, det kan låta ytligt, men, håll med om att man blir jävligt lycklig när man får den här belöningen efter att ha käkat rätt (bönor och linser i mitt fall) och rört på sig.
Woooiiie! Bra gjort Bitterfittan!
baby you can drive my car
Snurrar runt i ekorrhjulet och blandar praktiska uppgifter med djupt filosofiska samtal. Märklig blandning men det funkar rätt bra. Har exakt 23 böcker på mitt skrivbord som skall bläddras i...en inte helt otrevlig uppgift...om man har tid.
Middag ikväll. Representation. Engelska. God dag. How are u? Bla bla bla. Skratt skratt. Artighet. Bla bla bla. Dessert. Mmm.
Puss och kram
27 - en märklig ålder
Det är skönt att det är en sån variation samtidigt som när man är som jag, inne i en fundera på livet period, undrar och filosoferar kring varför livet blev och är som det blev. Hur skulle mitt liv se ut om jag fortfarande pluggade? Hur skulle det se ut om jag var tvåbarnsmamma. Båda situationerna känns främmande.
När jag tänker på det trivs jag nog rätt bra med att vara 27 och spendera söndagkvällen i soffan med sambon ätandes chokladpraliner och titta på sex and the cityfilmen tillsammans. Och ja, vi grät båda två...
Höstlegender
I övrigt känner jag att jag går runt lite i cirklar. Jag är arg på samma saker hela tiden. Besviken på samma saker. Bitter så samma skit. Det är lite som att ha fått ett hack i skivan. Trött blir jag. Framförallt på mig själv. Acceptera, acceptera, acceptera intalar jag mig själv. Men jag vill inte acceptera. Jag vill sparka och skrika, inte vara tyst längre. Slå sönder det som gör ont och pussla ihop hjärtat med superlim. Det känns lite som att ha en alien i magen som vill ut, ut, ut.
Nu: kaffe.
Om sanningar, dubbelmoral och schwartzwaldtårta.
För det andra förvånar dages dubbelmoral mig något vansinnigt. Under en tid har jag märkt på ett antal män att det är först när det händer deras döttrar något som de börjar tänka till och bli något av fullblodade feminister. "Det är viktigt att ni är självständiga och inte låter någon trycka ner er" säger de. Jag snelgar på dem litegrann.."Ingen man skall tala om för en vad ni ska göra" fortsätter de..nu börjar jag höja på ögonbrynet. Nu börjar det för övrigt bli riktigt intressant..."Du ska umgås med precis vem du vill och det ska inte din pojkvän lägga sig i" Nu har min mun öppnats och jag har hakan vid marken. Dubbelmoral har jag lust att skika. Jävla mansgrisar har jag lust att spraya i rosa graffitti över hela stan. Men, det är lätt att snacka när det berör ens egna barn eller hur...Vilken bra värld och fina förhållanden vi skulle ha om alla män behandlade sina kvinnor som de vill att deras döttrar skall bli behandlade...Något att fundera på.
Förvånansvärt, ja aningen. Dubbelmoral? Javisst. Något att göra åt? Nej absolut ingenting.
Men jag är inte bitter....fortsatt trevlig kväll på er....
Lördag morgon
Gomorron! Uppe med tuppen som vanligt på lördagmorgnarna. Ut med hunden på fältet trots reng och en grå himmel, vi är båda på bra humör idag så det gick finfint. På med de röda gummistövlarna och ett paraply...
Hann med en sväng till ica också och iförskaffade dagens frukost samt färska kantareller på extrapris, hehe...godis! Ska dra ner till möllan senare och handla på torget. Märkligt det där att det har blivit något av ett lördagsnöje att handla grönsaker och blommor på torget. Mysigt är det iaf. För att inte snacka om billigt.
Vi hade en riktigt mysig fredagkväll, käkade vietnamesiska vårrullar och nudelsoppa på en väldigt trevlig liten restaurang på Möllan. Mycket gott! Idag blir det linsbiffar och tzatsiki som har blivit något av en favorit...känner mig lite som Nigella när jag säger att stå vid spisen och steka linbiffar gör att hela jag känner ett varmt välbehag i hela magen...matnörd? Nääää! :P
Rätt av Madde att röka..?
Är det rätt av Madeleine att röka "trots" att hon är kunglig..? Nu vill jag veta vad ni tycker!
Knark
Känner mig orolig inför livet i övrigt. Känns som att livet är slut. Bara så. Som att det som återstår är soffa, tv, barn, bristningar, celluliter, pension, hej då. Varför det känns så vet jag inte. Ska det verkligen kännas så nu...? Jag vet bara att jag inte tog chansen att leva ut min studenttid, ungdom medan jag hade den. Jag visste helt enkelt inte bättre och jag har enbart mig själv att skylla. Å andra sidan undrar jag om det inte är själva livet som börjar när man får barn..? Får ingen ordning på tankarna och känner mig mest stressad och pressad. Jag ska vara så mycket, orka med så mycket, prestera...
Det lurar något runt hörnet och jag vet inte riktigt vad. Hela min intuition skriker och alla magkänslor är på helspänn. Det väntar något där men jag kan fan inte sätta fingret på det...Det återstår helt enkelt att se...
Nu, godnatt!
Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag
Så sjunger Fred. Det är först nu jag på allvar börjar förstå vad han menar med det. Att ge sin tid till någon är det finaste man kan göra. Tid kan inte köpas för pengar och när livet är slut så är det. Kanske är det därför, eller såklart är det därför så jävla viktigt att tänka på vem man ger sin tid. Och även vems tid man tar. En av de saker som har gjort ett hål i hjärtat på mig är att jag har gett min tid till människor som inte har kunnat eller haft viljan att förvalta den. Det gör ont. Och framförallt känns det bortkastat. Ledsamt, ja. Bittert? Oja.
Så. Tänkt på vems tid ni tar och vem ni ger er tid. Vi lever bara ett liv, vi har bara en ungdom och det vore ju synd om den gick till spillo.
Jag ger dig din morgon. Jag ger dig min dag. Kasta för fan inte bort den.
Kopiera Jennifers hästsvans!
Om du vill veta hur man får en likadan hästsvans som Jennifer Aniston kan du klicka här. Här berättar nämligen Jennifers stylist, Chris McMillan (ska jag veta vem det är eller?) hur man får till den här smarriga galasvansen. Det finns dessutom 12 (!) bilder på den här fantastiska svansen så att man kan se den från alla viktiga vinklar och vrår. Om ni frågar mig så är det här ett finfint exemepel på att det går att skapa nyheter av precis allting. Vad är skillnaden mellan Jennifers svans och alla de tjejer som går omkring på stan? Inte någonting skulle jag vilja påstå, oh förlåt, skillnaden är förstås att den inte är stylad av Mr McMillian... ;)
Hav, sol och rosa pelargoner
Har underbart väder på västkusten. Hösten när den är som bäst. Soligt, blå himmel, till och med så varmt att det kanske blir ett dopp i havet. Ni som följer bloggen har väl knappast missat att jag gillar att bada så länge det går. Promenerar runt på klipporna och låter tankarna vandra iväg istället för att sitta och planera i kalendern som jag egentligen borde göra. Bestlutar mig för att trycka på pausknappen när det gäller tankarna och bara leva just nu i denna stund. Varken se framåt eller bakåt. Nu. Nu. Nu.
Kikar på alla rosa pelargoner som finns i nästan varje fönster. Det verkar vara själva kännetecknet för "landet". Lite Ernstkänsla liksom. Hemtrevnad överallt. Blårutiga gardiner och spetsdukar. Kopparformar på köksväggen. Sån skillnad från staden där spetsgardiner är bannade och det mesta är minimalistiskt. Så även i vårt hem. Jag gissar att jag själv kommer ha rosa pelargoner i mina fönster så småningom också...Nu ska jag dricka kaffe på altanen tillsammans med den lilla vita bommullstuss som jag passar idag. Jajamän, jag är hundvakt!
Puss och kram på er
